Det här är stort och ni vet ännu inget. Mina närmsta vänner. Och det värsta av allt är att när jag hamnar i er sits, i sitsen av att vara vän till bruden, så hoppas jag att ni berättar fortast möjligt. För inte skulle jag vilja missa er väg fram till ert bröllop. Dubbelmoral allan jag vet och jag lär väl få äta upp det. ;) Men var lugna tjejer, tiden är snart mogen och det finns lång väg kvar att vandra med mig.
Det är samtidigt först nu det börjar bli på riktigt. Som det börjar kännas verkligt. Det är först nu som bröllop och allt vad det innebär upptar min tankeverksamhet till si så där 75% konstant....dygnet runt. Och vet ni tjejer...jag njuter. Det är en helt fantastisk tid.
But I can't wait to tell you girls...
...frågan är bara hur jag ska göra det???
2 kommentarer:
Jaha då sitter man här med ögonen fyllda med tårar. Glädje tårar.
Åhhh är så glad för er skull...sur på M för att han bett dig vänta med att säga till oss...haha
Men nu är det inte så långt kvar och jag slipper vänta ett år...perfekt..kanske ska säga tack till M istället
:D Sötnos.
Skicka en kommentar