A lost friend

Knappt en vecka hann jag bära min vigselring innan jag fick lämna den åter pga felkonstruktion som gjorde att jag rev sönder både strumpbyxor och brudklänning redan på bröllopsdagen. Nu har jag varit utan den i 1,5 vecka och trots att det är längre tid än jag hann bära den så saknar jag den. A lot! Men nu är väntan snart över, imorgon får jag återse min kära vän. Can't wait!

Bild lånad från Schalins.

Jag fick frågan om vi fått en nytändning efter bröllopet häromdagen och jag svarade Nja eller nåt däråt. Det kan kanske låta som ett lite sorgligt svar men var inte oroliga. För saken är den att om man nu ska prata nytändning så kom den redan för ett år sedan, i samband med att vi började vår resa. I och för sig tycker jag inte att vi hade det "tråkigt" innan vi satte fart, men hela det gångna året har varit helt fantastiskt. Så nytändningen har nu pågått i ett år and is still going strong. :)

More, more, more...

Lite bilder från den stora dagen

Två dyra pappersbitar

Till våra solister köpte vi presentkort på en dyrare krog i stan och erbjöd oss att agera chaffis samt barnvakt när de går ut och äter. Dessa presentkort köpte vi 2 veckor innan vi gifte oss, alltså för 3-4 veckor sedan. Igår fick vi höra av solisterna att de hört att just den krogen gått i konkurs i veckan.

Hur f-n kan man sälja presentkort när man är i ett sådant läge som i närheten av konkurs. För jag går inte med på att det ska ha kommit som en chock för ägarna. Hur kan man vara så ful och låta personalen sälja just presentkort som ska gälla lång tid framöver? Jag fattar verkligen inte och är så besviken. Det är så himla dåligt och vad 17 gör vi nu? De pengarna lär vi ju aldrig få se igen utan är helt bortkastade. Och våra stackars solister...det är klart att de ska ha en gåva från oss. Inte för att de skulle begära att vi ska köpa något nytt till dem men de gjorde ju så mycket mer än vi bad om och vi vill ju att de ska få något.

Tillbaka på ruta ett och hmhm kronor fattigare. *grr*

Wiiho!

En dvd med dryga 700 bilder är på väg häråt med snigelpost.

I can't wait!!!

Ett antal bilder kommer att läggas ut här framöver för er nyfikna läsare.

Ni gäster och andra nära och kära som vill se fler bilder kan maila oss på
j.g.f(snabela)live.se, så skickar vi en länk när allt är ordnat.

Bröllopsdagen del 1

Jag vet fortfarande inte vad jag skriva. Hur jag ska kunna sammanfatta vår bröllopsdag. Känslan är så stor, inte lik något annat jag upplevt. Nervositeten fanns fast det var mer som en spänd förväntan, som små fjärilar i magtrakten. En härlig känsla att stå på parkeringen vid Elon och se våra gäster vandra in i kyrkan med klockan tickandes minut för minut...14.51...14.52...14.53...

Jag vet...jag går händelserna i förväg nu så vi börjar om. Morgonen börjades med tomtegröt, som inte var lätt att få i sig en hel tallrik av. En si så där 4 minuter för sent, 08.49, anlände jag sedan till frisören, och då var min syster redan där. Vi satte igång med en gång, blötte håret, fyllde det med produkter för att sedan föna fram lockarna. När frisören började fästa löshårsslingorna, (ja jag hade ett par sådana) skickades syster yster till blomsterhandlarn för att hämta min myrtenkrona. Det gjordes 4 små flätor som lades som kringlor som kronan sedan fästes i. En smärtsam historia kan jag lova men inte lika smärtsam som när kronan skulle av igen på natten. :)

Tiden hos frisören är dokumenterad av dem så det ska bli ql att se när dem fotona kommer sen. Så var det dags för makeup och hon började sminka mig svart, svartare, svartast och jag tänkte shit...jag kan inte se ut så här. Men så fick jag på mascara, vi tog ett kort för att se hur mycket det egentligen syntes och så kände jag jo sjutton. Jag sa till makeuparen att nu kör vi! Yes sa hon och gjorde high five i princip. Jag kände mig så snygg i lockarna, kronan och sminkningen. Kände mig som hon flickan i John Bauers teckning vid vattnet i skogen. Lite älvlik så där. Så hörde jag utanför dörren: Nu är brudgummen här. Och dörren öppnades så jag fick se min vackra prins, att det tog honom en stund att se mig gjorde inget eftersom skrocken säger: Den färdigklädda bruden ska se till att hon ser sin brudgum innan han får syn på henne, ty detta är ett lyckosamt märke.

Regnet föll tungt men lite regn i kronan hör till och vi begav oss till kvarnen för att fotas och jag är idag så glad att vi fick fota där istället för utomhus i parken där alla fotas i ren klassisk bröllopsfoto-anda. Fotografen var lyrisk över ljuset i kvarnen och hade en enorm energi. Så blev det dags att bege oss och nervositeten tilltog nu. 14.57 parkerade vi utanför kyrkan och vi fick kliva in i vapenhuset där mina föräldrar och prästen stod. Strax innan klockorna började klämta frågade jag prästen om han var nervös. Oroa er inte för mig, jag är okej. Eftersom jag inte fick ett nej så tolkar jag det som att även han kände av lite nerver. :)

Så började Bröllopsdagen av Åsa Jinder spelas på orgel och dörrarna slogs upp. Leendet och glädjen visste inga gränser och nackspärren jag ådrog mig där ute i vapenhuset var ett minne blott. Sen är allt lite suddigt. Jag vet att jag hade svårt för att inte sjunga med i Come give me love, att Ia/TM grät floder och att jag tänkte: vad gör jag om jag inte minns vad prästen sagt när jag ska säga efter honom. Jag vet även att bestman skakade lätt på handen vid överlämnandet av ringarna till prästen, att syster yster läste Korinthierbrevet lite härligt nervöst snabbt och att jag tryckte Ms hand lite lätt när han fick frågan om han tager mig... Han tryckte lätt tillbaka och lyckades inte hålla ut de 3 sekundrarna för att kunna inkassera lite pengar.

Ut vandrade vi sedan till Öppna Landskap på orgel och sedan all denna ris som formligen regnade över oss när vi klev ut ur kyrkan, genom "bågen" av drillstavar och in i sommarvärmen. Solen strålade och alla var så fina, så glada och leendet visste inga gränser. En underbar dag som ännu bara nått halvägs...

To be continued...

Det första...

...kortet har anlänt. En favorit till fotografen och jag måste säga att ju mer jag tittar på det desto mer gillar jag det. Jag gillar det råa trä't, skorna som ser avkastade ut och pussen långt där bak.

Efterlysning

Jag efterlyser härmed två saker:

1. Kort från möhippan. Jag vet att jag fått powerpointen men det måste finnas så mycket mer kort. Give me, give me, give me. :)
   
2. Kort från Bröllopet. Jag har fått några stycken och M några han med, men vi (läs: jag) vill ha mer. Alla har ni hittat olika vinklar, vrår och ögonblick och jag är så nyfiken. Det här måste vara nackdelen med att gifta sig. Man tar inga kort själv som man kan vältra i efteråt. :D

Herr och Fru N...

...vill härmed bara meddela att vi lever och mår bra. Lite omtumlade som sig bör och med en känsla av har det verkligen hänt? Men att det faktiskt har hänt har vi fått fotobevis på, och det var så roligt att se. Vi återkommer så snart vi återfått alla krafter och faktiskt kommit på hur sjutton vi ska kunna sammanfatta dagen i ord. :)

Stort tack och många kramar till alla er som delade vår stora dag med oss och till er som lagt ner så mycket tid och kraft på att göra vårt Bröllop så himla bra. Ni är guld värda!

Dan före dopparedan...

Jag vaknade kl 8 imorse och insåg att nervositeten anlänt. Iofs i väldigt snäll form som enbart hittills gjort

-att jag vaknade lite tidigare somjag alltid gör när nåt stort och spännande är på gång.

-att jag fick äta flingor istället för mackor och

-att några små lätta fjärilar har bosatt sig i magen.

Det är en skön nervositet för lugnet finns ändå hos mig och hos oss. Vi känner ingen stress för allt vårt jobb är ju redan klart. Allt vi behöver göra är att infinna oss imorgon. Våra TM:ar sitter dock tydligen fortfarande med något i skrivande stund. :) Så de har det nog värst.

Om en liten stund ska vi ner på stan. Grabbarna på sitt håll och jag med mina fyra närmsta vänner på annat. Det ska bli mysigt att få ha dem för mig själv en stund innan morgondagen då vi inte lär hinna prata så mycket.

Det märks att det är dagen innan Bröllopet idag. Alla är lite på helspänn, lätta missförstånd hänger i luften och obeslutsamheten är ett faktum. Det är som det ska vara inför något spännande som berör oss alla. :)

För ett år sen när vi började planera kändes den här dagen som en evighet bort. Nu är den här! Och det är en lite vemodig men otroligt lycklig känsla jag har i kroppen. Ska den här bloggen avslutas nu? Jag kommer ju sakna att skriva om vårt bröllop, för det har varit så himla ql. Det är en fantastiskt upplevelse olik allt annat jag upplevt. Nyårsfester, kräftskivor och födelsedagar i all ära men det kommer inte i närheten av all planering, allt jobb och alla skratt som lagts ner i det här projektet kallat Vårt Bröllop. Såklart jag kommer sakna det men tänk vad mycket tid vi kan få till annat nu. Nästa projekt har ju M redan skrivit om och sen får vi se vad som händer efter det...

Imorn blir vi Man och Fru och man tänker att det är ju inte så mycket som ändras egentligen. Men det är lite magi över att gifta sig. Det är fantastiskt och I can't wait for vad livet har i sitt sköte för oss.

En brudgums betraktelse...

För drygt ett år sedan startade resan. En resa som fortfarande pågår. En resa som gått i en rasande fart. En resa som kulminerar om 2 dygn.

Har jag lärt mig någonting på vägen? Svar JA.

Det där oskyldiga pratet om att gifta sig...Jag hade vid den tidpunkten ingen aning om vad det skulle handla om. Frågan är om jag fortfarande vet... Hur skulle jag förresten veta? Jag har aldrig gjort denna resa tidigare. Och jag har ingen tanke på att göra om den:)

Vad har jag lärt mig då?

Jag har lärt känna mig själv bättre. Vad jag tycker, känner och vill. Jag har lärt känna J bättre och vad hon tycker, känner och vill. Jag är övertygad om att vi kommit varandra ännu närmare.

J har varit fantastisk under denna resa. Hon har hållt ihop allting runt bröllopet, allt från planering till att genomföra rätt sak vid rätt tid. Jag har allt deltagit jag också men resultatet hade inte blivit i närheten så bra som det är i skrivande stund.

Är det stressigt? Nej, inte just nu iallafall... Har till och med tid att träffa polarna i morgonkväll för lite uppladdning inför Den stora dagen. Kommer J sitta hemma och vänta då? Nä, självklart inte, hon är ute på annat håll.

Vill jag detta? Självklart! Det här är skithäftigt! Det största jag varit med om. Kan verkligen rekommendera!

Det pågår en vadslagning på jobbet...

För var 3:e sekund som jag är tyst i kyrkan efter att ha fått Frågan av prästen inkasserar jag 100:-. Hmm, 3 sekunder...kan kännas som en evighet när man står där...samtidigt kan man inkassera en del...Låt säga att jag klarar 30 sek = 1000:-...hmm...Får se hur jag gör...dagsformen får avgöra;)

Det börjar kännas självklart att vara gift...har aldrig kännt så tidigare. För mig har det aldrig varit en självklarhet att gifta sig. Men nu...nu är det annorlunda. Klart man ska gifta sig!

J undrade för ett tag sedan vad vi skulle göra på fritiden efter bröllopet...Vet inte, svarade jag. Börja leva kanske;) Jag vet att det finns andra projekt att fundera på...kanske inte i närheten av vad vi är mitt uppe i just nu, men ändå. Jag vet att J redan håller på och planerar hennes födelsedag. Födelsedag, undrar ni som känner henne, den har ju precis varit. Ja, men jag menar nästa födelsedag...nästa år! I detta hushållet finns alltid någonting att se fram emot:)

Vi var i kyrkan idag och övade...det är allvar nu. M är på väg att inkassera en skyhög summa vuxenpoäng...

Vad har varit svårast på vägen? Ingenting, vad det första jag tänkte skriva, men då ljuger jag. Det svåraste har varit efternamn... För att göra en väldigt lång historia något läsbegriplig så kan jag säga att från början ville ingen av oss heta varandras efternamn...av olika anledningar. Ok tänkte vi då, då får vi hitta på något eget...kan ju låta som en inte alltför tuff uppgift, men det var det visade det sig. Vi har försökt! Problemet var inte att vi var oense om vad vi ville heta, svårigheten var att hitta ett namn som var ledigt. Efter ett antal besök på PRV:s hemsida så började jag att tänka om. Jag sa: Älskling, vi kan ta ditt namn. Nej! blev svaret. Jag vill byta efternamn när jag gifter mig, sa hon. Jaha ruta ett, tänkte jag. J fortsatte: Jag vill ta ditt efternamn...Jamen, sa jag. Du ville ju inte heta mitt efternamn! Jag har ändrat mig, sa J. Jag vill inte heta mitt efternamn, sa jag. Så nu satt vi där och problemet var omvänt vad gäller våra efternamn mot vad det var från början. Hur slutade det kanske ni undrar. Jo...Vi kommer att ta mitt efternamn men J behåller sitt namn som mellannamn...Detta blir kanon! Därmed slipper Bestman kalla mig för något annat efternamn än vad han har gjort dom senaste 16 åren;)

Svensexa? Nej, det hade jag ingen....Jo förresten det hade jag. Enligt bilderna såg jag ut att ha haft kul! Nä, allvarligt så tyckte jag det var en fantastiskt rolig dag. Tack alla inblandade!

Vad kommer bli roligast på lördag? Kanske festen? Kanske inmarschen i kyrkan? Kanske själva vigseln, med den grimasattack jag tänker utsätta min blivande fru för när vi står vända mot varandra? Kanske den pinsamma tystnaden i kyrkan efter att prästen ställt Frågan till mig? Fråga mig på söndag. Jag känner på mig att jag kommer att ha svårt att välja ut en enskild händelse. Jag tror hela dagen blir fantastisk!

J, jag älskar dig och är så oerhört tacksam för att jag har dig i mitt liv. Vi passar perfekt in i våra liv!

/M

Sneak peek och luften som gick ur

Ja så där ja. Då är vi inne i sista veckan som Ms F och allt känns förvånansvärt lugnt... Ingen stress även om det finns lite småpill som inte kunnat gjorts tidigare. Det känns fantastiskt skönt och det bottnar väl i bra planering som sagt.

Idag är jag ledig, vilket inte alls var tänkt så, men luften gick lixom ur mig igår och jag samt mina kollegor tyckte att det är bättre att lägga energin hemma på sådant som är roligt och samla kraft istället för att lägga energin på jobbet som ändå är som det är. Jag antar att det handlar både om spänningar inför Bröllopet som släpper och jobbsituationen. Så här sitter jag, har fortfarande inte ätit frukost och med morgonrocken på. :) Jag ska inte säga att det känns dumt direkt.

Undra vad det blir för väder på lördag? Väderprognoserna pendlar ju som pendeln i ett golvur men nu har vi i alla fall en backup för fotningen ifall vi inte kan vara utomhus. Vilket oxå bidrar till lugnet och inte skapar oro. Det kan få regna hur mycket det vill....fast jag hoppas ändå att det blir fint väder eller åtminstone inte för kallt iaf. :)

Just nu hänger, ligger, står det saker lite överrallt som har med Bröllopet att göra. I bokhyllan ser det t ex ut så här...

Och på en galge bakom dörren på kontoret hänger bröllopsklänningen ihop packad... Någon som vet vart man kan köpa resegarderob till klänning förresten? Den jag har nu är för kostym och dessutom lånad.

Check!

Då har vi lyckats bocka av de där sakerna vi behövde hjälp med. Lokal är ordnat, likaså halsband - har dock inte bestämt vilket jag ska ha och vals är nog mer eller mindre bestämt fast ändå inte spikat. :)

Idag har vi haft möte och allt det där som jag fått för mig att vi behövde gå igenom visade sig inte vara så mycket. Allt verkar vara i fas, allt är beställt och klart och nu är det bara lite jobb på fredagen med dekorationerna och sen är we good to go.

På torsdag ska vi ha genrep i kyrkan och jag ska fixa naglarna på eftermiddagen. Härligt med kort vecka denna veckan så vi kan fokusera och förhoppningsvis koppla av de sista två dagarna innan bröllopet. På fredagkväll ska vi brudar träffas en sväng och fira mig och L när vi ändå alla är samlade. Så då blir det ett glas vin nere på stan för att sen försöka få lite sömn innan det är dags. :)

Psst...

Jag längtar till nästa vecka.

För då blir jag Fru och jag får klä mig i vacker vit klänning och bära myrtenkrona.

Hjälp...

Vi har nu kommit till en punkt då vi behöver lite hjälp från nära, kära och er som läser...

1. Valsmusik - letar som en tok efter en långsam lätt vals men tycker det är svårt att hitta. Vi tar därför gärna emot tips. Har någon ev en Let's Dance-skiva med valser så lånar vi gärna. :)
2. Lokal för fotning - inomhus. Skulle vädrets makter inte vara med oss utan ämnar vräka ner regn eller snö för den delen så behöver vi en plan B. Plan A är ju nämligen att fotas utomhus. Ni som vet var vi bor kan kanske ge tips på valv, ladugårdar, kvarnar, lusthus you name it. Och ni som inte vet var vi bor kan ju tipsa om förslag vi kanske inte tänkt på. Jag vet inte...allt är välkommet.
3. Halsband - jag har fortfarande inget halsband. Lånar gärna ett i guld alt pärlhalsband som är ganska kort. De jag provat är för långa. =/ Alla tips är välkomna.

Maria och hennes tazzles

När vi ändå är inne på ämnet Maria Montazami. Kanske får vi se en glimt av "henne" fram på kvällen på bröllopsfesten. ;) (Internt möhippeskoj)

Hm...

Jag sitter och funderar på om vi kan hinna upp i 1000 besökare fram till bröllopet. Vad tror ni? Jag tror att det kan gå men det är bara 12 dagar kvar och besökarna måste ju vara unika per dag så det hjälper ju inte att jag kikar in 15 ggr på en dag. ;) Vi får väl se hur det går.

Idag har vi

• beställt tårta
• provat brudklänningen - med de rätta underkläderna...hm....*tänker*....hm....
• dansat vals - för M har äntligen insett att Det ordnar sig inte funkar längre med 1,5 vecka kvar
• lämnat in förlovningsringar för putsning - så nu är vi "fria" fram till de sätts på fingret igen, M envisas med att det bara gäller han. Vi är lite oense om detta. ;) Jag känner mig naken (á la Montazami) för övrigt utan ring, så det får bli en kompensationsring där i 1,5 vecka nu. 

Resten av veckan som gått

Då ska vi se om vi kan sammanfatta resten av veckans bröllopsbestyr.

Fredag: Sömmerskan med pojkvän kom vid 15.30 och jag fick för första gången prova min brudklänning. Hon var precis lika nervös som jag men åh vilken onödig oro vi gått med. Klänningen är fantastiskt vacker och den är min. Specialgjord efter mina önskemål och alldeles, alldeles underbar. Jag har bara ett problem...jag skulle vilja använda den fler gånger ju. Sa till M att den kanske går att färga om sen så man kan använda den till andra finare fester. M sa vänligt men bestämt: J..., man färgar inte om en bröllopsklänning! Han är för söt. På sidan Lite av varje kan ni så småningom läsa om lite detaljer kring klänningen.

Lördag: Vigselprogrammen skrevs ut, stämplades, veks, skars och bands ihop. Drygt 70 st till antalet. Samt lite annat smått och gott.

Söndag: M fixade drinkbiljetter, medan jag hämtade min brudklänning som nu hänger här så jag kan titta på den varje dag. :) Sen hann vi skriva ut över hälften av sidorna till festhäftet innan tonern i skrivaren tog slut. Och så har vi tagit en härlig promenad i stugan bland alla vitsippor och druckit kaffe med mormor och morfar.

Vi ligger helt i fas även om det blir lite fix nästa helg med resterande rispåsar, utskrivning och vikning av festhäftet. Men det känns kanon att vi har så lite kvar att göra. Bra planering helt enkelt. :)

Imorn ska vi beställa tårta och lämna in våra förlovningsringar för putsning bl a. Kommer kännas helt galet att gå utan förlovningsringar fram till bröllopet, det är 12 dagar utan ringar och jag kommer känna mig helt naken. Jobbigt, jobbigt...