Ja eller så...

...ställde prästen in och kommer på tisdag i nästa vecka istället.

Snart dags för lite påskledighet oxå. Det ska bli kanonskönt och vi rivstartar med en After Work i Götet imorgon skärtorsdag. Sen blir det en tripp till Linköping fre-lör och så blir det pyssel, pyssel, pyssel söndag och måndag. Ska bli skönt med några sovmorgnar då det har varit en morgontrött vecka. :)

Glad Påsk på er allihop!

Prästbesök

Imorn kommer prästen hit. Jag blev lite förvånad när han ringde idag och tyckte att vi kunde träffas hemma hos oss. Är det brukligt att göra så? Men han är hjärtligt välkommen. Ska man få en känsla för nya människor så måste ju ändå bästa sättet vara att möta henne på en plats där hon är trygg, och ofta speglar ju våra hem vår person ganska väl. Så idén är inte så tokig faktiskt.

Det ska i vilket fall bli väldigt intressant att se vad han är för någon, vår präst. Hm...kanske får bli lite prat innan vi lägger oss ikväll så vi har samma story när han frågar oss imorn hur vi träffades. ;)

Festen börjar ta form...

Fast det vet vi ju egentligen inte så mycket om då vi ju faktiskt inte planerar innehållet till den. Det enda vi vet med säkerhet är att Toastmastrarna träffades idag. Vi har idag istället sysselsatt oss med färdigställandet av festprogrammen, placeringskorten och bordsplaceringen som ni kan se här nedan. Och visst fick vi flyttat om ett antal gånger för att det skulle kännas bra men jag tycker nog ändå att det gick rätt smidigt. Jag hade förväntat mig mer krångel. :)

Det är roligt att se hur dagen närmar sig i form av planeringen som kommer in i olika skeden allt efter som tiden går. Det närmar sig med stormsteg och åh vad jag njuter... Jag älskar det här och just det att det leder till vår dag är helt fantastiskt.

Klädprovning för BG och bestman...

...visade sig vara en liten utmaning och hon i butiken och jag skrattade gott åt herrarna som sannerligen bjöd på sig själva denna eftermiddag. Jag har lite exklusiva bilder från detta så håll i er för här gäller det att hålla tungan rätt i mun.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.
Vid påklädningen på själva bröllopsdagen, kanske det kan komma att se ut så här

.

.

.

.

.

Bestmannen var inte helt nöjd med längden på sina byxor.

Nu är iaf kläderna klara, plastronger fixade och nu väntar vi bara på att min klänning ska bli klar. Men dit är det fortfarande en månad kvar och jag får lite statusrapporter emellanåt så än så länge känns det inte alls oroande. Jag fick i veckan veta att tyget är klippt och ska börja sys ihop. Sen är det dags för provning. Längtar!

Kan även berätta att vi ska träffa prästen nästa vecka. Äntligen ett möte med honom inbokat. Och dessutom ringde den virriga kantorn idag och meddelade att hon inte ska vara vår kantor. Varför förtäljde inte historien men det spelar ingen roll för wiiiho...vi slipper henne (sorry). Nu hoppas jag att känslan för nästa kantor blir bättre. :)

Kantor vs Präst

På söndag ska vi träffa den virriga kantorn och dessvärre gav andra samtalet inte något bättre intryck än det första men men... Vi ska iaf träffas och få lyssna på hennes repertoar, sen att hon inte spelar nån av de låtar vi kommer vilja ha antagligen, är ju ett senare problem.

Ev kommer vi få hjälp av någon annan vid spelandet av låten som solisten ska sjunga men det där ska jag egentligen låta vara osagt. Först blir det ett möte med kantorn och sen får vi besluta utefter det hur vi ska göra.

Prästen har fortfarande inte ringt så imorn kommer församlingen få ett samtal där jag undrar om prästen möjligen kan gå att få tag på, eftersom han inte behagar ringa själv. Vilket annars är brukligt att de gör. Vi har ju en del jobb att göra som inte kan göras innan vi träffat honom och bestämt hur vigseln ska se ut.

Skynda, skynda som Gunde skulle sagt.

Kyrkobesök hägrar

Efter att ha talat med min gamla konfirmationspräst och fått ett vänligt nej tack från honom, samt satt mig på en gudstjänst för att därefter även få ett nej från den prästen så har jag i veckan ringt församlingen och frågat vem som är "jourhavande" präst på vår bröllopsdag. Det visar sig vara en ung nyutexaminerad kille och det tycker jag känns riktigt roligt. Förhoppningsvis kanske han kommer vara lite nervös precis som vi och han tycker förhoppningsvis inte att jag är dum när jag meddelar att jag/vi inte vill säga "...till döden skiljer oss åt" utan vill använda andra ord med samma betydelse.

Kantorn ringde även idag och det visar sig vara en lite äldre "virrig" dam. Usch jag är lite hemsk nu, för hon är säkert kanonduktig och jättesöt men jag fick inga bra vibbar av vårt samtal men jag tänker inte hänga upp mig på det. Det sägs ju att allting inte ska gå som planerat så hon kan ju få ta den biten då. ;) haha Vi ska i vilket fall träffa henne en söndag framöver och lyssna på lite låtar för in och utmarsch. Det kommer bli kanon. :)

Så nu väntar jag bara på att prällen ska ringa så vi kan träffa honom oxå och få klart hur vigselprogrammet ska se ut så vi kan börja trycka upp dem.

Frågan kvarstår dock vad gäller låt för inmarsch.

För går det verkligen gifta sig utan en riktigt riktig bröllopsmarsch? Det skulle ju helt klart ge lite klassisk kärleksfilms-känsla på dagen. :)

Vad tycker ni?

Viktiga detaljer som plötsligt spelar mindre roll

I höstas när planeringen satte igång på allvar och jag tänkte, sov, åt och andades bröllop så fanns det ett antal saker som var mer viktiga än andra. Och jag säger jag här, för det var för mig det var särskilt viktigt för. Det kunde t ex gälla att nån av oss skulle ha en relation till prästen sen innan och att jag inte ville heta blivande mannens efternamn pga att det är ett -sonnamn och jag skulle gå från 1 av 6 till 1 av 613.

Men allt det där har ändrats för ju längre tiden gått och ju närmare vi kommit den stora dagen så har sådana där detaljer blivit mindre och mindre viktiga. Prästen som ska viga oss har vi ännu ingen relation till, men kommer ju få. Och jag har börjat öva på att skriva -son, för vad spelar det för roll vad jag heter i efternamn? Det som betyder något är att vi ska gifta oss och att vi älskar varandra.

Visst finns det fortfarande saker som man önskar och planerar ska finnas med på den stora dagen men jag tror, att även om ett antal detaljer skulle saknas så kommer det att bli en helt fantastisk dag. Och de där små detaljerna som var så viktiga blir plötsligt helt betydelselösa mitt i all glädjeyra.

Idag är det 2 månader kvar och vi har planerat det här i nästan 10 månader nu. Då kändes det som en evighet till den stora dagen och nu går tiden vansinnigt snabbt så jag försöker njuta så mycket det bara går, för en del av mig kommer sakna all den här planeringen när vi väl gift oss. Det är så fantastiskt roligt och mysigt nämligen.

Ps. Orosmolnet har nu skingrats. :)

Gräsänka breder ut sig

Det är tur att jag har M. Efter 1,5 dygn utan honom börjar det redan samlas saker lite överrallt och jag kan inte säga att jag trivs i det men orkar fasen inte plocka undan. Det är ju ändå bara jag här. Så som sagt...det är tur jag har M som håller ordning på mig utan att han för den skull brukar behöva påpeka att jag måste plocka undan. :)

Svärmor ringde idag och ville överlämna en bok vilket passade utmärkt då jag behövde lite hjälp med min bil. Och nu har jag snart kikat igenom hela boken och läst alla tips och traditioner som är skrivna i marginalerna. Fanns en del matnyttigt faktiskt så nu har jag nog kommit på vad som ska vara mitt

something old, something new, something borrowed, something blue

Har även gått igenom gästlistan med mamma och de anmälningar som kommit in. Av ca 50 bjudna har nu nästan 40 meddelat att de kommer och 2 st att de inte kan närvara. Så nu är det bara att invänta de resterande dagarna till o.s.a går ut och sen får vi/någon påminna de som ännu inte svarat då.

Pratade även med henne om släktnamnet vi hade siktat in oss på och det visar sig att det ligger för långt bort i min släkthistoria, så det får vi inte ta. Att det ska vara så himla svårt att hitta ett efternamn. Hm...tillbaka på ruta 1 igen.

Orosmoln är inte en blivande bruds bästa vän

Ett litet orosmoln har dykt upp på min himmel och jag gillar det inte så värst mycket. Men min TM menar att det snart lär ha skingrats, så det är inget att oroa sig över. *phew* Skönt med sådana ord när bridezillan försöker göra sig påmind. Har ju klarat mig bra utan henne än så länge och har inga tankar på att låta henne ta över. ;)

Tre röda rosor

Min kära darling kom i fredags hem med dessa tre...

...underbara rosor.

Jag älskar att få blommor så där plötsligt utan anledning. Det är som allra bäst när man inte förväntar sig att få några. Det är klart att man önskar och gärna vill ha blommor på alla hjärtans dag och liknande men jag uppskattar dem nog mer när de kommer så här...oväntat.

Älskar dig min kära M.

En blivande bruds tankar om...

...möhippa.

Ja för inte ska ni tro för en sekund att jag inte funderar på det.

Får jag någon?

När blir den av?

Vad kommer hända?

Jag försöker att inte vara för nyfiken och jag tycker minsann att jag sköter mig riktigt bra.
Men visst är jag nyfiken på om något pågår...

Lite bilder från mässan

Här är kläderna vi bar. Jag gillar kjolen men livet är lite rysch-pyschigt för min smak.

Min brud"bukett" gillade jag skarpt. Det är en boll som ligger i handen med bl a orkidé och annat hängande. I den fanns även smyckeskedjor med rökgrå stenar. Riktigt läcker. Fast på mitt eget bröllop blir det något helt annat.

Flor i håret och lite rynkor. Härligt. :)