Picknick Juli

Förra helgen träffade vi min farbror Kjell och Mona som är gudföräldrar till mig. De fick månaden juli och skulle bjuda oss på picknick enligt "leken" på bröllopet. Det blev lite svårt att få tid i juli dock så det blev augusti och det funkade ju precis lika bra. Huvudsaken är ju att vi träffas. Då vädret var lite ostadigt blev det inte en båttur på sjön som de hade tänkt utan vi höll oss på land och åkte till Unos Djur och kikade på hans otroliga hantverk. Vi åt våfflor och pratade för att sen åka via golfbanan som de huserar en del på, på hemvägen.

Kjell och Mona är fantastiska människor. På senare år har jag inte träffat dem så ofta som när jag var liten men åh vad de är underbara. Det är som Kjell säger, det känns verkligen och har alltid gjort som att de skulle ställa upp i vått och torrt. Han berättade på bröllopet att jag, när jag var yngre, skulle vända mig till honom om jag fick problem. Han sa även att jag aldrig dök upp. Vilket betyder att jag klarat mig ganska bra. :) De är sådana där människor som utan att tänka på det utrycker kärlek. De känns i hur de kramar om en eller fattar ens hand. Det lixom strålar ut på nåt obeskrivligt sätt. De är inte rädda för att säga det heller och det är härligt. Fast jag är inte riktigt van vid det och blir så känslomässig/rörd då. :) Jag/Vi har aldrig varit en sån familj som säger det, även om man känner det så väl på andra sätt. Min syster iofs är nog mer sån och jag uttrycker det nog mer nu oxå än när jag var yngre.

Jaja nu svävade jag iväg lite från ämnet nästan men det var en mysig lördagförmiddag och vi tackar så mycket för picknicken.